Under hösten 2018 flyttade studenterna in i lägenheterna – där allt kan mätas och testas med hjälp av uppkopplade sensorer. Från luft och ventilation till fukt och vatten, bara för att nämna några saker. Målet med projektet är att det ska bli lättare för byggsektorn att ta in nya tekniska lösningar.
– Vi måste möjliggöra hållbarare och smartare byggnader. Och för att nå dit behöver vi accelerera takten som vi testar ny teknik. Och det gör vi genom att ha riktiga testbäddar där företag och forskare tillsammans testar teknik i verkliga system, och kan se om det fungerar eller inte, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH Live-In-Lab.
Spara vatten smart
Även vattenanvändningen ska övervakas. FM Mattssons blandare 9000E Tronic har sensorer och kopplas upp trådlöst till en molntjänst. Med hjälp av den data som blandarna genererar kan de boende få koll på sin vattenanvändning. För andra aktörer, som fastighetsägare och byggföretag, kan datan användas till att se mönster i förbrukningen – för att kunna spara energi och pengar.
– Om man har koll på hur mycket vatten som går åt, och när, kan man anpassa varmvattentillförseln på ett bättre sätt. Om ingen är hemma, behöver man inte skapa mer varmvatten just där och då. Det handlar om många bäckar små, för att spara resurser, menar Jonas Anund Vogel.
Studenterna har också bidragit till värdefull feedback på blandarna, som har lett till att FM Mattsson Mora Group har kunnat optimera sina produkter.
– Det är en väldigt bra miljö för att testa nya lösningar. Studenterna är snabba på återkoppling, och berättar om duschen spolar för länge, eller för kort. Då kan vi optimera inställningarna, så det blir så bra som möjligt för dem. Den här generationen är dessutom väl medvetna om att spara på resurserna, säger Frank Rälg.
Jobba tillsammans med andra*
I testbäddarna finns olika tekniska lösningar från cirka 70 olika företag. Ju fler olika lösningar och system som ska samverka, desto viktigare blir det att kunna samarbeta med varandra.
– I det ihopkopplade samhället behöver företag jobba tillsammans, för att skapa den multipla nyttan för de som bor. Sådana som tidigare kanske var fiender, jobbar nu tillsammans. Systemen behöver vara öppna för att det ska fungera, menar Jonas Anund Vogel.
– Vi vill hitta sätt att få våra olika system att fungera tillsammans, vi som är med i projektet. För oss är det värdefullt att interagera med andra och testa nya tekniker, för att kunna effektivisera ytterligare, säger Frank Rälg.
Hur tror ni att det smarta hemmet kommer att se ut i framtiden?
– Mer och mer av hemmet kommer att bli uppkopplat, men frågan är vad man vill se. Och hur vill man se det? Folk börjar tröttna på att behöva ha en app för varje tjänst. Jag vill inte ha 35 appar, utan jag tror att det slutligen kommer finnas en app för att sköta sitt hus. Eller ingen app alls. Min smarta värmepump kanske kommunicerar med min smarta blandare, utan att jag är en del i det. Det är då det börjar bli smart på riktigt, säger Frank Rälg.
– Jag gillar att det finns teknik, men jag gillar inte att se den. Och jag tror att det är många som tänker så. Jag tror att det kommer finnas ett val i det smarta hemmet. Man väljer ett läge och sedan sköter byggnaden sig själv, och efter några veckor har den trimmat in sig efter ditt mönster. På en nationell nivå tror jag att de smarta byggnaderna i framtiden kan kommunicera med varandra. Genom att lastfördela kan man optimera resursanvändningen och minimera utsläppen, och slipper starta gaskraftverk, avslutar Jonas Anund Vogel.